Vilka olika typer av standarder finns det för svetsning?
Svetsning är inget riskfritt yrke. Därför är det ett område med särskild reglering. I ett stort antal nationella, europeiska och till och med internationella standarder fastställs säkerhetsregler för både svetsutrustning och arbetsmiljö. Alla har samma syfte: att värna svetsarens hälsa. Nedan förtecknas de viktigaste standarder och bestämmelser som måste följas:
- EN 287-2004 är den viktigaste standardreferensen för svetsning. I den definieras de olika svetsteknikerna och det bästa sättet att använda dem. I standarden definieras svetsprocesser, som fackelsvetsning, plasmasvetsning, TIG-svetsning, MIG-MAG-svetsning eller MMA-svetsning, exakt. I den förklaras också tydligt för svetsaren vilka ställningar som är bäst att inta vid sådana svetsningsarbeten. I standarden återfinns också värdefull information om vilka material som ska användas, de olika ståltyperna och deras tjocklek.
- I de europeiska kvalifikationsstandarderna för svetsare (EN ISO 9606, EN 287-1 etc.) fastställs vilka kvalifikationer som krävs för att arbeta som svetsare. Ett oberoende certifierat organ har till uppgift att säkerställa att den person som utför svetsningsarbete är skicklig och har kunskaper på området (tillämpa instruktioner, välja metaller och svetsgaser osv.). Därefter utfärdar organet en svetsarcertifiering som gäller i 12-36 månader och som garanterar att svetsaren är utbildad.
- Säkerhetsnormerna är till för att skydda svetsarens hälsa. I standarden EN ISO 15011-4 klassificeras de gaser som uppstår vid metallsvetsning efter deras toxicitet med avseende på fara och utsläpp. I standarden EN 15012-1 fastställs kraven på luftfiltreringsutrustning för att skydda svetsaren från utsläpp av giftiga gaser.
- I standarderna om personlig skyddsutrustning fastställs kriterierna för den skyddsutrustning som svetsaren måste bära för att skyddas mot t.ex. metallstänk.
- Standarder för svetsutrustning: en svetsmaskin måste uppfylla IP23-standarden, som dels garanterar att den är tät, dels att den är tålig mot främmande partiklar. Förbrukningsmaterial, som elektroder och svetstrådar, omfattas också av standarder som är specifika för metalltypen (rostfritt stål, olegerat stål, krypbeständigt stål)
Vilka är standarderna för svetsarens personliga skyddsutrustning?
Personlig skyddsutrustning för svetsning regleras beroende på hur den används.
Standarder för svetsares skyddsskor
Skydd från topp till tå: i standarden EN ISO 20345 anges skyddsnivån för svetsares skyddsskor. Sådana skor måste ha en skyddande tåhätta som motstår ett visst tryck och en pressande kraft på 15 kN. Det finns ytterligare skydd för skor, som anges med en bokstav, till exempel en överdel som är beständig mot skärsår, en sula som är beständig mot värme upp till 300 grader eller ett skydd för fötterna mot elektrisk ström.
Standarder för svetsarkläder
Hela svetsarens kropp kan utsättas för svåra påfrestningar. För att skydda sig mot flera risker (strålningsvärme från ljusbågen, stänk av smält metall osv.) utrustar svetsaren sig med skyddskläder som uppfyller standarden EN ISO 11611. I denna standard definieras graden av skydd och värmeisolering mot t.ex. en låga. I standarden identifieras därför två klasser: klass 1 avser svetsningsarbete med låg strålningsvärme och begränsade metallstänk, medan klass 2 utgör referens för svetsningsarbete med hög strålningsvärme och tio gånger så hög risk för stänk.
Standarder för skyddsglasögon för svetsning
Det är oerhört viktigt att skydda ögonen från att bländas vid svetsning. Specifikationerna för skyddsglasögon för svetsning fastställs i tre standarder:
- Standarden EN 169 rör överföring av filter för svetsningsarbete.
- I EN 175-standarden fastställs en nivå för ögon- och ansiktsskydd.
- I standarden EN 379 fastställs specifikationer för och byten av (automatiska eller manuella) automatiska svetsfilter och optoelektriska filter.
Utöver den grundläggande standarden EN 166 för skyddsglasögon gör dessa standarder att alla svetsare kan skyddas effektivt i enlighet med sin uppgift.
Standarder för svetshandskar
Svetshandskar uppfyller strikta standarder som garanterar olika nivåer av säkerhetskrav. I standarderna EN ISO 21420, EN 407, EN 388 och EN 12477 återfinns information om allmänna krav och provningsmetoder, skydd mot termiska risker, skydd mot mekaniska risker respektive om skyddshandskar för svetsare. Certifiering enligt standarden EN 12477 utfärdas endast om arbetshandskarna tidigare har certifierats enligt standarderna EN ISO 21420, EN 388 och EN 407. En svetshandske måste verkligen skydda mot de risker som är förknippade med detta yrke och tillhör därför kategori 2. Man måste därför vara särskilt uppmärksam på handskarnas standarder.
Svetshandskar delas in i två kategorier:
- Typ A: Skyddet mot värme är effektivare. Smidighet och handrörlighet är inte prioriterade. Den är avsedd för alla svetsmetoder utom TIG-svetsning.
- Typ B: Denna kategori fokuserar på smidighet och handrörlighet. Skyddet mot värme är sämre än för typ A. Handsken är lämpad för TIG-svetsning.
LEBON tillverkar uteslutande svetshandskar av kvalitetsmaterial som är kända för sin höga beständighet mot lågor och värme. De ger svetsarens händer en optimal grad av skydd. Lebon ser också till att deras svetshandskar ger perfekt hygien och komfort. Tack vare den tydliga och synliga märkningen kan användare enkelt identifiera våra handskars standarder.
Ett av våra senaste tillskott till sortimentet av svetshandskar är BLACKWELDER, vars uppbyggnad med vattentätt narvläder och bruna färg på handflatan ger stor smidighet och skydd mot värme och stänk. Dess foder i para-aramid ger en oöverträffad skärbeständighet för en svetshandske. För att skydda användarens underarm har handsken en mjuk lädermanschett.
