Vad finns det för olika standarder och bestämmelser för skyddshandskar?
Beroende på verksamhetsområde utsätts händerna för en mängd risker på arbetsplatsen. Därför krävs relevant personlig skyddsutrustning för att så långt möjligt minska dessa risker. För att välja rätt handskar för handskydd är det viktigt att identifiera vilka risker som är relevanta. Riskerna är indelade i tre kategorier:
- Nivå 1 motsvarar begränsade risker: på denna nivå är risken för personskador mycket begränsad eller finns kanske inte alls. En enkel och bekväm skyddshandske räcker för att skydda användaren.
- Nivå 2 motsvarar medelsvåra risker: på denna nivå finns det en verklig risk för allvarlig personskada (skär-, riv-, punkterings-, nötningsskada osv.). Personlig skyddsutrustning standardiseras enligt kraven av ett officiellt EU-organ. I förordningen om handskar anges att en särskild märkning ska ange graden av skydd.
- Nivå 3 motsvarar risker för bestående skada: det är den högsta nivån. Operatören är utsatt för risker med potentiellt dödligt utfall och bestående handskador. Det krävs ett par handskar som är specifika för hanteringen och för arbetsmiljön. Det är oerhört viktigt att välja utprovade och certifierade skyddshandskar.
Tack vare olika standarder kan msn identifiera relevant skyddshandske:
- SS-EN ISO 21420 (ersätter SS-EN 420)
- SS-EN 388
- SS-EN 407
- SS-EN 511
- SS-EN 374
- Livsmedelskontakt
- SS-EN 12477
Det är lätt att identifiera handskstandarder, eftersom handskarna är märkta med en särskild, tydlig och läsbar CE-märkning. Men för att göra det måste man förstå vad de motsvarar.
SS-EN ISO 21420-standarden.
I denna standard slås de allmänna krav fast som en skyddshandske måste uppfylla: användningsområde, ergonomi, säkerhet och märkning. Men i denna standard definieras inte handskens skyddsnivå. Den utgör ett slags grundbestämmelse för skyddshandskar, som beroende på risk kompletteras av ytterligare standarder.
SS-EN 388-standarden
SS-EN 388-standarden omfattar skydd mot mekaniska risker i anknytning till användning av maskiner eller verktyg: nötning, skär-, riv- eller punkteringsskador. En hanteringshandske som uppfyller SS-EN 388-standarden ger olika grader av skydd mot sådana specifika risker. Skärskyddshandskar ger till exempel effektivt skydd om man använder en klinga.
SS-EN 511-standarden
SS-EN 511 säkerhetshandskar ger skydd mot kyla. Därför har köldskyddshandskar olika grader av beständighet mot konvektionskyla, kontaktkyla och vattentäthet. Sådana handskar är det perfekta skyddet vid utomhusarbete i frostgrader eller vid arbete i kylrum.
SS-EN 407-standarden
När man är exponerad för termiska risker utgör handskar enligt SS-EN 407-standarden en effektiv skyddsbarriär mot värme. Denna standard inbegriper egenskaper som beständighet mot:
- Brand
- Kontaktvärme
- Konvektionsvärme
- Strålningsvärme
- Små eller större mängder smält metall
SS-EN 12477-standarden
Svetsning har en egen standard för arbetshandskar: SS-EN 12477. Och svetsare behöver verkligen effektivt skydd, samtidigt som de behöver hög handrörlighet för mer precisa rörelser. SS-EN 12477 svetshandskar skyddar mot flera olika slags svetsarbeten, däribland TIG-svetsning och skärbränning.
Standarden för livsmedelshantering
Vid hantering av livsmedel är det oerhört viktigt att använda handskar, för att undvika att kontaminera livsmedlet och för att skydda dem som konsumerar det. Handskar för livsmedelshantering är märkta med en logga som föreställer ett glas och en gaffel. Enligt bestämmelser som rör sådana handskar krävs särskilda material och särskilda provningar.
De olika prestandanivåer som definieras i standarderna för skyddshandskar
Tack vare EU-standarderna kan vi identifiera relevant skydd för handsken mot de risker man löper. Dessutom anger en anmärkning skyddshandskens prestandanivå. Denna kompletterande indikering gör att man kan välja rätt beständighet – för att vara helt säker. En X-markering anger därför en olämplig provningsmetod eller att handsken inte har provats. Nivå noll betyder att prestanda är noll. Slutligen är prestanda mellan bra och utmärkt för nivå 1-4 (eller 5 för SS-EN 388).